Onsdag 21/10

Mentaliseringsbaserad terapi - teori och praktik
Lärare: Per Wallroth

Utveckling av mentaliseringsförmåga
Lärare: Niki Sundström

När mentaliseringsförmågan sviktar
Lärare: Lisa Herrman och Maria Wiwe

Att mäta mentalisering
Lärare: Per Wallroth

Torsdag 22/10

Mentalisering och borderline
Lärare: Peder Björling och Per Wallroth

MBT:behandlingsupplägg
Lärare: Anna Sten

MBT: grundläggande teknik
Lärare: Lisa Herrman och Per Wallroth

Fredag 23/10

MBT: forskning
Lärare: Peder Björling

MBT: självskadande
Lärare: Per Wallroth

MBT: affektstormar
Lärare: Maria Wiwe´

Torsdag 3/12

suicidalitet
Lärare:  Maria Wiwe och Peder Björling

Fredag 4/12

Introduktionskurs
Lärare: Anna Sten

MBT:grundläggande gruppteknik
Lärare: Lisa Herrman och Maria Wiwe

Torsdag 21/1

Mentalisering och hjärnan
Lärare: Göran Rydén

Anknytning: Människans psykologiska djupstruktur
Lärare: Tor Wennerberg

Fredag 22/1

Mentalisering och ätstörningar
Lärare: David Clinton

Torsdagen den 8 oktober

Med mentaliseringsflaggan i topp!
Per Wallroth
MBT-teamet Huddinge

Desorganiserad anknytning som mentaliseringstrauma
Tor Wennerberg
Skribent och psykologstuderande

Kognitiv Neurovetenskap
Peder Björling
MBT-teamet Huddinge

MBT för ätstörningar - Ett pilotprojekt vid SCÄ
Dick Eriksson
Johanna Levallius
Stockholms Centrum för Ätstörningar

Att göra en forskningsstudie av MBT
Björn Philips
Maria Anter Dahlqvist
Lena Lillieroth
Roland Pålsson
Beroendecentrum Stockholm

När dyadens bastioner rämnar inför kameran - Att handleda i MBT
Göran Rydén
Norra Stockholms Psykiatri

43 minuter av pretend mode - Hur gör vi för att bryta låtsasläget?
Maria Wiwe
MBT-teamet Huddinge

Fredagen den 9 oktober

Mentalisering och medveten närvaro i relationell psykoterapi
Fredrik Falkenström
Linköpings Universitet

Att bedöma mentaliseringsförmåga - RF-skalan i teori och praktik
Clara Möller
Linköpings Universitet

mentalisering.se
Emil Holmer
Anna Schuber

Att lära i förändring - Ett forskningsprojekt om införandet av MBT
Karin Zingmark
Gunnar Frank
Maj-Lene Vikberg

Det mentaliserande teamet
Niki Sundström och Anna Sten
MBT-teamet Huddinge

Patienter med så kallad “dubbeldiagnos” har uppmärksammats i den svenska sjukvårdsdebatten på grund av sitt svåra lidande, sin överrisk för destruktivt agerande och svårigheterna för vården att utforma effektiv behandling för dem. En särskilt tung och svårbehandlad patientgrupp är personer med både borderline personlighetsstörning (BPS) och opiatberoende (oftast injektionsmissbruk av heroin). Detta forskningsprojekt syftar till att för denna patientgrupp undersöka effekten av en psykoterapeutisk metod för borderlinestörning - mentaliseringsbaserad terapi (MBT) - i kombination med underhållsbehandling med buprenorfin (Subutex/Suboxone) eller metadon. MBT har visat lovande resultat för borderlinepatienter utan substansberoende.

Syftet med studien är undersöka om mentaliseringsbaserad terapi (MBT) i kombination med läkemedelsassisterad behandling för opiatberoende är mer effektivt än enbart läkemedelsassisterad behandling för patienter med samtidig borderline personlighetsstörning (BPS) och opiatberoende, med avseende på:

Primärt
Svårighetsgraden av borderline personlighetsstörning

Sekundärt
Opiatanvändning, annan droganvändning inklusive alkohol, självmordshandlingar, självskadehandlingar, kvarstannande i behandling, psykiatriska symptom, interpersonella problem, social anpassning, reflekterande funktion.

Vid långtidsuppföljning upp till 10 år efter avslutning: hälsoekonomiska konsekvenser (vårdkonsumtion, arbete/försörjning), brottslighet, överlevnad.

Studien är en randomiserad kontrollerad prövning omfattande 2 x 40 patienter, där MBT i kombination med läkemedelsassisterad behandling jämförs med kontrollbetingelsen sedvanlig läkemedelsassisterad behandling enligt lokal handbok. Experimentbehandlingen pågår under 18 månader, med ett individuellt samtal och ett gruppsamtal per vecka. Terapisessionerna videoinspelas och terapeutens följsamhet till manualen undersöks. Det skulle innebära en betydande klinisk vinst om man för denna patientgrupp kan etablera en kombination av psykoterapi och drogrehabiliterande behandling, som har god effekt både avseende den psykiatriska problematiken och drogberoendet.

Projektledare
Björn Philips, Fil.Dr.
bjorn.philips@sll.se
tel 08-672 25 52

Beroendecentrum Stockholm
S:t Göransgatan 126, plan 5
112 45 Stockholm

Projektsamordnare
Charlotte Vedin, leg. sjuksköterska
charlotte.vedin@ki.se
tel 08-672 25 12

Medforskare
Peter Wennberg, Docent
Johan Franck, Adjungerad Professor

Karolinska Institutet och Beroendecentrum, Stockholms läns landsting

Nedan finns åhörarkopior av föreläsningar vi givit i pdf-format. För att läsa och skiva ut dem behöver du Acrobat Reader som Du kan ladda hem här.

Föreläsning Liljeholmen - 20100322

Maria Wiwe och Lisa Herrman
Mentaliseringsbaserad terapi - kropp och identitet

Föreläsning - RPC-Östergötland

Maria Wiwe och Lisa Herrman
Mentaliseringsbaserad terapi

Föreläsning - Uppsala Universitet T4 091217

Per Wallroth
Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

Föreläsning Norrköping 091127

Maria wiwe
MBT: i teori och praktik

Föreläsning - Linköpings Universitet 091118

Per Wallroth
MBT

Föreläsning - Linköpings Universitet 091113

Per Wallroth
MBT

Närståendekväll

Mentaliseringsbaserad terapi

Föreläsning - Stockholms Universitet T8 091104

Per Wallroth
MBT 2

Föreläsning - Linköpings Universitet 091103

Maria Wiwe och Lisa Herrman
Mentaliseringsbaserad terapi

Föreläsning - Stockholms Universitet T8 091028

Per Wallroth
MBT 1

Föreläsning - Stockholms Universitet T5 091014

Per Wallroth
MBT - Mentaliseringsbaserad Terapi

Föreläsning - SAPU 090929

Per Wallroth
SAPU 090929 Diagnostik

Föreläsning - SAPU 090915

Per Wallroth
Trauma och dissociation

Föreläsning - MISA 090914

Maria Wiwe och Lisa Herrman
Mentaliserande förhållningssätt vid psykisk sjukdom

Föreläsning - SAPU 090908

Per Wallroth
Mentalisering: Utveckling och skador

Föreläsning - Umeå

Maria Wiwe
MBT- mentaliseringsbaserad terapi
MBT och självskada
MBT och psykoterapeutisk teknik
Niki Sundström
Mentalisering
MBT

Föreläsning - SAPU 090506

Niki Sundström
Anna Sten
Mentaliseringbaserad terapi

Föreläsning - SAPU 090429

Per Wallroth
Mentalisering - att leka med verkligheten

Föreläsning - BUP Stockholm 090421

Mentalisering - Niki Sundström & Maria Wiwe
Mentaliseringbaserad terapi- Niki Sundström
Terapeutisk teknik i MBT - Maria Wiwe

Föreläsning - Steg-1 utbildning Huddinge 090323

Peder Björling
MBT för KBT’are

Föreläsning - Danderyd 080904

Per Wallroth
Skära, bränna, slå! - Om självskadande

FAQ om MBT

Information om MBT-teamet avsedd för patienter och andra intresserade

Vad är MBT?

MBT står för mentaliseringsbaserad terapi. Det är ett psykodynamiskt behandlingspaket med både individualterapi och gruppterapi för människor som lider av borderline personlighetsstörning och därför ofta har stora problem med ångest, nedstämdhet, overklighetskänslor, häftiga känslosvängningar, impulsivitet, självdestruktivitet och trassliga relationer.

Vad är mentalisering?

Mentalisering innebär att tänka på sina egna och andras tankar och känslor och förstå att människors handlingar beror på vad de tänker och känner. Litet förenklat kan man säga att det innebär att ha empati med både sig själv och andra. Vi tänker oss att människor med borderlineproblem ofta har svårt med detta i nära relationer och när de är under stark känslomässig stress. I MBT ägnar vi mycket tid åt att prata om mentalisering och öva mentaliseringsförmågan.

Vad är MBT-teamet?

MBT-teamet är en del av Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning. Vi tar emot dig som har borderline personlighetsstörning och bor inom Stockholms läns landsting.

Vilka jobbar i MBT-teamet?

MBT-teamet består i nuläget av tre personer: två läkare och en psykolog. Alla arbetar huvudsakligen som psykoterapeuter. Periodvis finns här också andra, som ST-läkare, PTP-psykologer och psykologkandidater, som hjälper till med både bedömning och behandling och deltar i en eller flera grupper.

Var finns MBT-teamet?

Vi håller till på plan 8 på Röntgenvägen 3, nära Huddinge sjukhus (eller Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, som det egentligen heter numera) och ännu närmare Flemingsberg Centrum. Anmäl dig alltid först i kassan, som finns på plan 9.

Normalt finns vi - åtminstone några av oss - på plats mellan 8.00 och 16.30 på vardagar.

Om du vill komma i kontakt med oss, så kan du lämna meddelande på tel. 08-578 358 48. Vi ringer sedan upp inom två timmar, om du ringer mellan 9.00 och 15.00 på vardagar. I övriga fall ringer vi senast 10.00 nästa vardag.

Vad händer innan behandlingen startar?

Du kommer till MBT-teamet på remiss - som patient kan man alltså inte anmäla sig själv. När remissen har kommit in gör vi en första bedömning: Kan den här behandlingen vara till nytta för dig? Om vi tror att svaret är ja och det finns lediga platser inom en rimlig framtid, så får du först komma hit på ett par samtal för att vi ska få veta litet mer om dig och för att du ska få veta mer om MBT-teamet och få tillfälle att fundera över om du vill gå in i behandlingen.

Om du vill satsa på behandlingen, så får du sedan genomgå en omfattande psykiatrisk utredning, som består av intervjuer, test, medicinska undersökningar och en hel trave frågeformulär. Syftet är dels att kartlägga dina styrkor och svagheter, dels att slutgiltigt avgöra om vår behandling verkligen är den bästa möjliga för dig.

Ganska snart efter utredningen får du träffa alla som har varit inblandade i den och höra vad vi har kommit fram till och vad som ska hända härnäst. Om du ska börja i behandlingen, så diskuterar vi också när det kan ske.

Är det något mer man behöver veta om frågeformulären?

Frågeformulären ingår inte bara i den inledande utredningen, utan du kommer att få fylla i nya med jämna mellanrum under behandlingens gång. Syftet är dels att bedöma din utveckling, dels att undersöka hur behandlingen fungerar och eventuellt förändra och förbättra den.

De data som samlas in kommer att matas in i en dator i kodad form för vidare bearbetning. Insamlade data kommer att förvaras på ett betryggande sätt på samma vis som journalhandlingar.

Deltagande i forskningen runt dessa frågeformulär är frivillig, och du kan avbryta deltagandet när du vill, utan att det påverkar din behandling.

Om du har några frågor kring frågeformulären eller forskningen kan du alltid vända dig till någon av oss i teamet.

Hur ser behandlingen ut?

Behandlingen består av individualterapi en gång i veckan och gruppterapi en gång i veckan i ett och ett halvt år. I början av behandlingen ska du dessutom delta i vår introduktionskurs, som omfattar en träff i veckan i 12 veckor.

I individualterapin arbetar du och din terapeut med dina aktuella problem: funderar över hur de har uppstått och vad det finns för kopplingar till tidigare upplevelser, identifierar faktorer som vidmakthåller problemen och försöker hitta sätt att handskas med dem. Det finns också möjlighet att reflektera kring det som händer i gruppterapin.

I gruppterapin deltar två terapeuter och upp till åtta patienter. Här pratar vi oftast ganska fritt och ostrukturerat. Vi funderar och reflekterar - och mentaliserar! - tillsammans kring hur vi fungerar i samspel med andra - och kring vad som helst som känns angeläget.

I introduktionskursen deltar alla terapeuterna och de patienter som har startat under det senaste halvåret. Här pratar vi under lite mer strukturerade former om mentalisering, agentskap (d.v.s. att vara aktiv och känna ansvar för sig själv) och borderline. Vi diskuterar exempel och gör mentaliseringsövningar.

Syftet med behandlingen är

• 1. att du ska kunna minska dina problem med symptom som ångest, nedstämdhet och självdestruktivitet,
• 2. att du ska bli bättre på att sortera bland dina känslor och hitta bättre sätt att handskas med känslorna,
• 3. att du ska få bättre grepp om vem du är och kunna utveckla en inre känsla av stabilitet och trygghet,
• 4. att du ska lära dig att hantera relationer bättre.

Din behandling och din aktuella situation bedöms med hjälp av vårdplaneringsmöten, där du och alla som är inblandade i din behandling medverkar, ungefär var sjätte månad. Vi kan också komma överens om att bjuda in andra personer utifrån behov. Det kan röra sig om anhöriga eller vänner till dig eller om andra personer, som har kontakt med dig, t.ex. boendestödjare, socialsekreterare eller handläggare på Försäkringskassan.

Under tiden som du deltar i behandlingen, så är det MBT-teamets läkare som är din psykiatriker och alltså tar hand om eventuell medicinering och sjukskrivning.

I akuta situationer kan du bli inlagd på en vårdavdelning på Huddinge sjukhus. Vi strävar efter att göra alla inläggningar så korta som möjligt. Om det är möjligt, så ska du fortsätta att följa behandlingen, även om du är inlagd.

Finns det några regler och riktlinjer?

Ja, det behövs regler och riktlinjer för att behandlingen ska fungera så bra som möjligt för alla.

Sekretess

• Terapeuterna är bundna av sekretessreglerna i hälso- och sjukvårdslagen. Det innebär litet förenklat att information om en patient kan lämnas till personal på Psykiatriska kliniken Sydväst utan patientens tillstånd (det sker dock med försiktighet och eftertanke), men att patienten medgivande krävs i så gott som alla andra fall.
• Terapeuterna berättar för varandra om vad som händer i individualterapierna och i grupperna. Detta är viktigt för att behandlingen ska fungera så bra som möjligt. De berättar däremot ingenting som rör en patient för de andra patienterna, utan patienterna uppmuntras att själva ta upp viktiga saker i grupperna.
• Patienterna uppmanas att inte avslöja saker om varandra utanför behandlingen.

Närvaro och frånvaro

• Behandlingen utgör en helhet, och de olika delarna hänger ihop och förutsätter varandra. Därför är det i princip obligatorisk närvaro på allt hela tiden.
• Om du ändå behöver lämna återbud, så kan du göra det på tel. 08-578358 48.
• Om du uteblir utan att ha lämnat återbud eller lämnar återbud senare än fyra timmar innan den aktuella timmen, så debiteras i enlighet med landstingets bestämmelser vanlig patienttaxa, och du får ett inbetalningskort med posten (i de lägena gäller inte frikort).

Relationer

• Det är OK om patienterna umgås utanför behandlingen, men det är viktigt att det inte sker i hemlighet och att betydelsen och effekten av sådana kontakter diskuteras i terapigrupperna.
• Sexuella kontakter mellan patienter är inte tillåtna, eftersom sådana stör behandlingen kraftigt.
• Det är inte tillåtet att försöka ta livet av sig eller skada sig inför andra patienter - varken i MBT-teamets lokaler eller någon annanstans - och inte heller att hota med att göra det.

Våld

• Varken verbalt eller fysiskt våld är tillåtet. Om det ändå förekommer, så kan det leda till att den eller de skyldiga måste ta time out från behandlingen. Polisen kan bli inkopplad.
• Det är inte heller tillåtet att skada sig själv i MBT-teamets lokaler.
• Om någon förstör i lokalerna, så leder det till ersättningsplikt och eventuellt också till att den skyldige måste ta time out.
• Vapen, rakblad eller andra föremål, som man kan skada sig själv eller andra med, får inte medföras i MBT-teamets lokaler.

Alkohol och narkotika

• Patienter som har med sig eller är påverkade av alkohol eller narkotika får inte vistas i MBT-teamets lokaler. Minst två av terapeuterna måste vara överens om att en patient är påverkad av alkohol eller narkotika innan personen avvisas.
• Det görs inga drogtester.

Rökning

• Det är rökförbud i MBT-teamets lokaler och även i resten av huset. Den som vill röka måste alltså gå ut.

Personliga tillhörigheter

• Var och en ansvarar själv för sina personliga tillhörigheter. I händelse av stöld så är det ägarens ansvar att göra polisanmälan, om han eller hon vill det.

Vett och etikett

• Det är inte tillåtet att gå runt i rummet eller ens att ställa sig upp under pågående gruppterapitimme (om det inte är så att man känner att man inte står ut med att vara kvar i rummet).
• Det är inte tillåtet att röra vid andra patienter under gruppterapitimmarna.

Måndag

Blå grupp   10.15-11.45

Röd grupp 10.15-11.45

Grön grupp 13.00-14.30

 Gul grupp 13.00-14.30

 OBS! Sommarstängt v.32 - inga grupper!

Introduktionskurs våren 2010

Onsdagar kl.10.15-11.30 med start 10/3 och avslutas den 26/5 (12 veckor).

Närståendekväll

Datum 9/6 kl.17.30-19.00

Åhörarkopior kommer du hitta här!

anhörigkväll_20100609

Vad är MBT?

Mentalization Based Treatment är en evidensbaserad manualiserad behandlingsmodell, utarbetad av Anthony Bateman och Peter Fonagy i London och som i RCT-studier (Bateman & Fonagy 1999, 2001, 2003, 2008 & 2009) visat lovande resultat.

Teorin baseras på psykoanalytiskt tänkande integrerad med anknytningsteori. Mentalisering, dvs. vår förmåga att förstå hur man själv och andra handlar utifrån mentala tillstånd (känslor, tankar, önskningar) är centralt för vår förmåga att fungera i interpersonella situationer. Behandlingen har sitt fokus på denna funktion.

Behandlingen utgörs av gruppterapi 90 minuter 1 ggn/v, individuell terapi 45 minuter 1 ggn/v samt under 12 veckor ett psykopedagogiskt program/”mentaliseringskurs”.

I samband med att behandlingen inleds tar vi över allt behandlingsansvar.

Behandlingsprogrammet har fem huvudmål:

• Att skapa engagemang i behandlingen
• Att reducera psykiatriska symptom
• Att minska självdestruktivt och suicidalt beteende
• Att förbättra sociala och interpersonella förmågor
• Att utveckla en inre känsla av stabilitet och trygghet

Vilka patienter tar vi emot?

1. Målgruppen för MBT-teamet är patienter med borderline personlighetsstörning som huvuddiagnos där sedvanlig psykiatrisk öppenvård inte är tillräcklig eller där man tror att vinsterna för patienten med denna behandling skulle vara betydande.

2. Vi tar bara emot patienter på remiss.

3. Samsjuklighet är snarare regel än undantag och utgör i sig ingen kontraindikation för att genomgå denna behandling. Om andra sjukdomstillstånd dominerar bilden är det bättre att dessa patienter sköts av de specialteam/-enheter som redan finns, till exempel affektiva mottagningen, ätstörningsmottagningen, mottagningen för behandling av tidig psykos, beroendevård, neuropsykiatrisk mottagning.

Någon form av diskussion över telefon eller möte är värdefullt eftersom det också möjliggör en diskussion runt patienten. Med fördel föregår denna diskussion en skriven remiss.

Vad behöver vi veta i remissen och vad behöver göras innan remittering?

Dessa uppgifter kan listas väldigt kort men uppgifterna behöver vi och våra erfarenheter säger oss att de ibland fattas i journalen trots ett stort sidantal.

1. Hur vi når pat? (adress, mobiltelefon… )
2. Aktuell öppenvårdskontakt med namn på behandlare och PAL i öppenvård
3. Diagnos alt. diagnosresonemang om det är oklart. Uppgifter om samsjuklighet
4. Sammanfattande anamnes på självdestruktivitet

Antal suicidförsök, senaste suicidförsöket

Typ av självdestruktivitet, impulsivitet

1. Eventuell utåtriktad aggressivitet. Kriminalitet
2. Ev pågående missbruk
3. Sammanfattande vårdhistoria (t ex slutenvårdstillfällen, psykoterapier, öppenvårdskontakter)
4. Sociala data: Ev. barn, gift/ogift/sambo/särbo/ensamstående.

Ekonomisk försörjning, boendesituation.

Externa myndighetskontakter (soc, AF, FK etc.)

Vi vill att pat innan remittering ska ha någon form av boende och någon form av ekonomisk trygghet (sjukpenning, socialbidrag, egen anställning, lön)

Vad gör vi med remissen och patienten?

Vi tar in patienter varefter det blir plats i de halvöppna grupperna. Behandlingstiden är 18 månader samt viss uppföljning. PAL-ansvaret för pat tas över till enheten under behandlingstiden. Utöver psykoterapi blir ofta medicinering aktuell.

Vi beslutar efter inkommen remiss om vi tror att pat kan vara aktuell för oss och i dagsläget har vi en väntelista upp till ca 12 månader innan vi kallar patienten för en initial utredning. Utredningen är omfattande och tar 5-7 besök i anspråk. Det kan, i få fall visa sig, att vi avböjer, eller att patienten säger nej till behandling.

Vi har en väntelista som helt bestäms av ankomstdatum för remissen.

Om vi avböjer patienten så sker det med någon form av motivering:

• 1. Vi tror inte att pat skulle vara hjälpt av behandlingsmodellen eller patienten vill inte delta.
• 2. Vi bedömer att patienten skulle vara bättre hjälpt av annan behandling i första hand.
• 3. Pat uppfyller inte kriterier för att ingå i behandlingen.

Utvärdering

Alla patienter som skrivs in programmet får genomgå en standardiserad intervju för bedömning av psykiatrisk diagnos, psykiatriska symptom och socialt och interpersonellt fungerande. Varje patient som ger sitt samtycke bedöms sedan med hjälp av självskattningsskalor under hela behandlingen. Information från självskattningsskalorna diskuteras regelbundet med patienten. Denna process gör att personalen och patienterna kan urskilja vilka aspekter av behandlingsprogrammet som är till särskilt stor hjälp, vilket gör det möjligt att skräddarsy programmet utifrån individuella behov.

Sedan verksamhetens start har vi tillsammans med överläkare Göran Rydén samlat data även för forskning. Dr Rydén håller i forskningsprojektet.

Peder Björling

Ledningsansvarig Överläkare MBT-teamet

Videon illustrerar en behandlare som intar en icke-vetande hållning.

Besöksadress

Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning

Röntgenvägen 3, plan 9

Postadress

Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning

MBT-teamet

Röntgenvägen 3

141 52 Stockholm

Sweden

Karta

MBT behandlingen i Huddinge

riktar sig till personer som har diagnosen borderline personlighetsstörning. Alla patienter som kommer till oss är remitterade från andra vårdinstanser och det första som händer, innan behandlingen startar, är att de genomgår en omfattande utredning. Parallellt med utredningen bjuder vi in patienterna att delta i en 12 veckor lång introduktionskurs. Under introduktionskursen får man möjlighet att i teori och praktik lära sig om mentalisering, vilket är den första byggstenen i behandlingen. När utredningen är färdig gör teamet en bedömning om det är möjligt att erbjuda patienten en plats. Även patienterna måste ta ställning till om de är motiverade och om MBT tilltalar dem. De patienter som inte uppfyller kriterierna för borderline personlighetsstörning eller tackar nej till en plats får stöd att söka annan lämplig behandling.

MBT-behandlingen löper under ett och ett halvt år och fokus ligger på att stärka patienternas mentaliseringsförmåga. I behandlingsprogrammet ingår individualterapi en gång per vecka och gruppterapi två gånger per vecka. Dessutom erbjuds patienten vid behov medicinsk behandling av vår läkare. Efter avslutad behandling erbjuds uppföljningssamtal vid behov och en gång varannan månad träffas behandlare och tidigare patienter på MBT-forum.

MBT- Huddinge i korta drag

• - Omfattande utredning
• - Introduktionskurs, 1 session på 75 minuter/vecka i 12 veckor
• - Individualterapi, 1 session på 45 minuter/vecka
• - Gruppterapi, 1 session på 90 minuter/vecka
• - Medicinsk behandling vid behov
• - Uppföljningssamtal efter avslutad behandling

Utredningen

Utredningen gör vi för att lära känna patienten och ringa in hans/hennes problematik. Ett ytterligare syfte är att ta reda på om patienten uppfyller kriterierna för borderline personlighetsstörning, vilket är ett krav för att få börja MBT-behandlingen.

Introduktionskurs

Introduktionskursen har ett psykoedukativt fokus och syftar till att ge alla patienter en grundläggande förståelse för vad mentalisering är, i teori och praktik.

Varje tillfälle inleds med en kort föreläsning i en större grupp och berör teman som mentalisering, agentskap och borderline personlighetsstörning.

Sedan delas kursdeltagarna in i mindre grupper och får möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter.

Individualterapi

Varje patient träffar sin individualterapeut 45 min en gång i veckan. I individualterapin har man möjlighet att arbeta med sin specifika problematik med fokus på att stärka mentaliseringsförmågan.

Gruppterapi

MBT-teamet har fyra grupper som träffas 90 minuter en gång i veckan. Varje grupp har två gruppterapeuter och 6-8 deltagare. Huvudsyftet med gruppterapin är att förbättra och stabilisera patienternas mentaliseringsförmåga och det sker bäst i samspel med andra. Grupperna är öppna vilket innebär att när en patient slutar kan en ny patient börja.

Medicinsk behandling

MBT-teamets läkare är ansvarig läkare för alla patienter som går i behandlingen och ger medicinsk behandling vid behov.

Uppföljningssamtal

De patienter som avslutat behandlingen erbjuds efter behov uppföljningssamtal.

Patientberättelse

Så här beskriver en av våra patienter sin behandling: