Forskning

 

Mentaliseringsbaserad terapi har utarbetats av Peter Fonagy och Anthony Bateman. Peter Fonagys mentaliseringsidéer utgör den teoretiska grunden för metoden och den praktiska utformningen av behandlingen har huvudsakligen gjorts av Anthony Bateman och hans kollegor vid Halliwick Specialist Service for Personality Disorders i London.

Manualer

Bateman och Fonagy presenterar MBT i två manual-liknande böcker: en lite tjockare och svåranvänd Psychotherapy for borderline personality disorder: Mentalization-based treatment (2004b), och en tunnare mer lättanvänd Mentalization-based treatment for borderline personality disorder: A practical guide (2006). Dessutom har de publicerat en rad artiklar om behandlingsmetoden. Nedan finns länkar till abstracts för artiklarna

 

Randomiserad kontrollerad studie av MBT

Bateman och Fonagy har genomfört en randomiserad kontrollerad studie av MBT, det vill säga en undersökning där borderlinepatienter lottades till antingen MBT eller en kontrollgrupp, som fick sedvanlig psykiatrisk vård. Resultatet av undersökningen publicerades i fyra artiklar i American Journal of Psychiatry (Bateman & Fonagy, 1999, 2001, 2003, 2008).

I den första artikeln visar de att MBT-patienterna hade förbättrats avsevärt efter avslutad behandling:
de var mindre deprimerade och hade inte lika mycket ångest; de gjorde färre självmordsförsök och skadade sig själva mindre; det fungerade bättre för dem i relationer, och de var mer integrerade i samhället; de behövde inte bli inlagda på psykiatriska kliniker lika ofta som tidigare. MBT-patienterna hade dessutom förbättrats mycket mer än patienterna i kontrollgruppen.

I den andra artikeln visar de att MBT-patienternas förbättring inte bara höll i sig, utan till och med fortsatte: ett och ett halvt år efter avslutad behandling mådde de avsevärt bättre än de gjorde när behandlingen precis hade tagit slut.

I den tredje artikeln diskuterar de ekonomi och visar att MBT är lönsamt: trots att behandlingen är så omfattande, så kostade MBT-patienterna samhället mer pengar innan de började i behandlingen, än de gjorde under behandlingen. Det beror främst på att de var inlagda så mycket och så länge, innan de började i MBT, och slutenvård är väldigt kostsamt. Efter genomgången behandling hade patientkostnaderna minskat till mindre än en tiondel jämfört med innan behandlingen.

Den fjärde artikeln visar att MBT-patienternas förbättring stod sig även sex och ett halvt år efter avslutad behandling: MBT-patienterna fortsatte att må bra och fungera bättre än patienterna i kontrollgruppen.

Bateman och Fonagys undersökning är förstås intressant och relevant för de som arbetar med borderlinepatienter. Den är dessutom viktig för alla psykoanalytiker och psykodynamiska psykoterapeuter. Inom den psykoanalytiska världen har man nämligen varit ganska ointresserad av att undersöka om psykoanalytiska terapier egentligen har någon effekt – åtminstone har man varit ointresserad av att undersöka det på ett sätt som också andra än psykoanalytiker kan tro på. Det har bidragit till att intresset för psykoanalys och psykodynamisk psykoterapi har minskat kraftigt och till att psykodynamisk teori och praktik riskerar att försvinna helt från psykiatrin. Nu för tiden kräver nämligen beslutsfattare och även många patienter att behandlingarna är evidensbaserade, vilket i princip betyder att de har visat sig ha god effekt i randomiserade kontrollerade studier.

2008 publicerades också Fonagys och Batemans mentaliseringsbaserade förklaringsmodell för borderline personlighetsstörning i tidningen Journal of Personality Disorders.

En viktig kunskapskälla när det gäller evidensbaserade behandlingar är Cochrane Library, en databas som innehåller sammanställningar av ungefär en halv miljon forskningsstudier. Bateman och Fonagys studie har resulterat i att MBT är en av två borderlinebehandlingar – den andra är dialektisk beteendeterapi, DBT – som har åtminstone viss evidens enligt Cochrane Library (Binks m.fl., 2006), och det har gjort att MBT har väckt stort intresse runt om i världen.

I Cochrane Library sägs emellertid att det behövs mer forskning på både MBT och DBT. När det gäller MBT är det på gång. Bateman och Fonagy är snart klara med nästa studie, och flera oberoende forskargrupper på olika håll har påbörjat undersökningar.

På senare år har mentaliseringsperspektivet prövats i en rad olika behandlingssammanhang.  Många av dessa behandlingsformer presenteras i Handbook of mentalization-based treatment (2006).

Behandlingsprogram där mentalisering står i fokus

Behandlingsprogram Kort om målgrupp/syfte Författare, referens
Mentaliseringsbaserad terapi, MBT Patienter med borderline personlighetsstörning Bateman & Fonagy, 2004b, 2006
Short-term mentalization and relational therapy, SMART Familjer med problem av olika slag som söker barnpsykiatrisk hjälp Fearon m.fl., 2006
Professionals in crisis Högpresterande individer som hamnar i psykiska kriser Bleiberg, 2006
Minding the baby, MTB Blivande mödrar med en besvärlig psykosocial situation för att hjälpa dem att knyta an till barnet Sadler m.fl., 2006
Peaceful schools Att påverka skolmiljön för att motverka våld och mobbning Twemlow & Fonagy, 2006
Psykopedagogiskt arbete Övergripande introduktion till olika psykoterapier med mentaliseringsperspektiv för att motivera till psykisk förändring Haslam-Hopwood m.fl., 2006
Mentalisation-based psychotherapy for anorexia nervosa Patienter med anorexi Skårderud 2007a, 2007b, 2007c
Mentaliseringsbaserad behandling för trauma Patienter med PTSD Allen 2001, 2005; Lewis m.fl., 2004
Lära barn med autism att ”läsa” andras tankar och känslor Att hjälpa personer med autismspektrumstörning att bättre förstå och hantera sociala situationer genom att träna upp mentaliseringsförmågan Howlin m.fl., 1999

Utdrag ur boken Mentalisering – Att leka med verkligheten av Rydén och Wallroth, 2008, sid  239-241