Videon illustrerar psykisk ekvivalens.

När barn når ca två års ålder har de utvecklat denna mentaliseringsnivå. I psykisk ekvivalens uppfattas den psykiska verkligheten som identiskt med den fysiska. Alltså måste barnets egna tankar och känslor vara sanna och verkliga. Andra människor ser världen på samma sätt som barnet.

Ett känt exempel från forskningen:
- Ett barn sitter tillsammans med testledaren och en förälder i ett rum. Testledaren visar hur han/hon lägger en penna i ett tomt rör (ett sådant som godiset Smarties kommer i…)
- Föräldern lämnar rummet. Därefter flyttar testledaren pennan från röret till en låda.
- Testledaren frågar barnet var hennes förälder kommer leta efter pennan då hon återkommer.
- En tvååring svarar då: -”I lådan!”, eftersom barnet inte förstår att föräldern inte har tillgång till samma information som barnet självt.
- T ex en fyraåring förstår att föräldern inte kan veta om att pennan bytt plats och gissar korrekt att föräldern kommer börja titta efter pennan i röret.

Som vuxen kan man hamna i psykisk ekvivalens. Ofta “vet” man att man har rätt och har svårt att stå ut med andra perspektiv. Negativa tankar om en själv blir outhärdliga. -”Eftersom jag känner mig ful så tycker alla att jag är ful”, -”det känns som om alla tittar på mig, alltså tittar alla på mig”.

Videon “psykisk ekvivalens II” visar hur en person lämnar psykisk ekvivalens.