Remissinformation

MBT-teamet –  En resurs i behandlingen av patienter med borderlinepersonlighetsstörning

Vad är MBT?

Mentalization Based Treatment är en evidensbaserad manualiserad behandlingsmodell, utarbetad av Anthony Bateman och Peter Fonagy i London och som i RCT-studier (Bateman & Fonagy 1999, 2001, 2003, 2008 & 2009) visat lovande resultat.

Teorin baseras på psykoanalytiskt tänkande integrerad med anknytningsteori. Mentalisering, dvs. vår förmåga att förstå hur man själv och andra handlar utifrån mentala tillstånd (känslor, tankar, önskningar) är centralt för vår förmåga att fungera i interpersonella situationer. Behandlingen har sitt fokus på denna funktion.

Behandlingen utgörs av gruppterapi 90 minuter en ggn/v, individuell terapi 45 minuter en ggn/v samt  en ”mentaliseringskurs” om 5-12 tillfällen.

I samband med att behandlingen inleds tar vi över allt behandlingsansvar.

Behandlingsprogrammet har fem huvudmål:

  • Att skapa engagemang i behandlingen
  • Att reducera psykiatriska symptom
  • Att minska självdestruktivt och suicidalt beteende
  • Att förbättra sociala och interpersonella förmågor
  • Att utveckla en inre känsla av stabilitet och trygghet

Vilka patienter tar vi emot?

1. Målgruppen för MBT-teamet är patienter med borderline personlighetsstörning som huvuddiagnos där sedvanlig psykiatrisk öppenvård inte är tillräcklig eller där man tror att vinsterna för patienten med denna behandling skulle vara betydande.

2. Vi tar bara emot patienter på remiss som ställs till Utredningsenheten vid Psykiatri Sydväst. En patient kan även göra en egenanmälan genom att kontakta Utredningsenheten. Om patienten inte bor i Psykiatri Sydväst upptagningsområde är det viktigt att det framgår att det patienten är en frivalspatient. Obs! En patient kan även erbjudas annan behandling än just MBT. Detta ställningstagande görs under utredningen.

3. Samsjuklighet är snarare regel än undantag och utgör i sig ingen kontraindikation för att genomgå denna behandling. Om andra sjukdomstillstånd dominerar bilden är det bättre att dessa patienter sköts av de specialteam/-enheter som redan finns, till exempel affektiva mottagningen, ätstörningsmottagningen, mottagningen för behandling av tidig psykos, beroendevård, neuropsykiatrisk mottagning. Autismspektrumstörning, utvecklingsstörning och pågående missbruk är exklusionskriterier. När man går i behandlingen önskar vi att man inte står på beroendeframkallande lugnande psykofarmaka (s.k. bensodiazepinpreparat).

 

Vad behöver vi veta i remissen och vad behöver göras innan remittering?

Dessa uppgifter kan listas väldigt kort men uppgifterna behöver vi och våra erfarenheter säger oss att de ibland fattas i journalen trots ett stort sidantal.

  1. Hur vi når pat? (adress, mobiltelefon… )
  2. Aktuell öppenvårdskontakt med namn på behandlare och PAL i öppenvård
  3. Diagnos alt. diagnosresonemang om det är oklart. Uppgifter om samsjuklighet
  4. Sammanfattande anamnes på självdestruktivitet

Antal suicidförsök, senaste suicidförsöket

Typ av självdestruktivitet, impulsivitet

  1. Eventuell utåtriktad aggressivitet. Kriminalitet
  2. Ev pågående missbruk
  3. Sammanfattande vårdhistoria (t ex slutenvårdstillfällen, psykoterapier, öppenvårdskontakter)
  4. Sociala data: Ev. barn, gift/ogift/sambo/särbo/ensamstående.

Ekonomisk försörjning, boendesituation.

Externa myndighetskontakter (soc, AF, FK etc.)

Vi vill att pat innan remittering ska ha någon form av boende och någon form av ekonomisk trygghet (sjukpenning, socialbidrag, egen anställning, lön)

Utvärdering

Alla patienter som skrivs in programmet får genomgå en standardiserad intervju för bedömning av psykiatrisk diagnos, psykiatriska symptom och socialt och interpersonellt fungerande. Varje patient som ger sitt samtycke bedöms sedan med hjälp av självskattningsskalor under hela behandlingen. Information från självskattningsskalorna diskuteras regelbundet med patienten. Denna process gör att personalen och patienterna kan urskilja vilka aspekter av behandlingsprogrammet som är till särskilt stor hjälp, vilket gör det möjligt att skräddarsy programmet utifrån individuella behov.

Sedan verksamhetens start har vi tillsammans med forskare vid Karolinska Institutet, Centrum för psykiatriforskning och Institutionen för folkhälsovetenskap samlat data för forskning.