MBT-teamet -  En resurs i behandlingen av patienter med borderlinepersonlighetsstörning

Vad är MBT?

Mentalization Based Treatment är en evidensbaserad manualiserad behandlingsmodell, utarbetad av Anthony Bateman och Peter Fonagy i London och som i RCT-studier (Bateman & Fonagy 1999, 2001, 2003, 2008 & 2009) visat lovande resultat.

Teorin baseras på psykoanalytiskt tänkande integrerad med anknytningsteori. Mentalisering, dvs. vår förmåga att förstå hur man själv och andra handlar utifrån mentala tillstånd (känslor, tankar, önskningar) är centralt för vår förmåga att fungera i interpersonella situationer. Behandlingen har sitt fokus på denna funktion.

Behandlingen utgörs av gruppterapi 90 minuter 1 ggn/v, individuell terapi 45 minuter 1 ggn/v samt under 12 veckor ett psykopedagogiskt program/”mentaliseringskurs”.

I samband med att behandlingen inleds tar vi över allt behandlingsansvar.

Behandlingsprogrammet har fem huvudmål:

• Att skapa engagemang i behandlingen
• Att reducera psykiatriska symptom
• Att minska självdestruktivt och suicidalt beteende
• Att förbättra sociala och interpersonella förmågor
• Att utveckla en inre känsla av stabilitet och trygghet

Vilka patienter tar vi emot?

1. Målgruppen för MBT-teamet är patienter med borderline personlighetsstörning som huvuddiagnos där sedvanlig psykiatrisk öppenvård inte är tillräcklig eller där man tror att vinsterna för patienten med denna behandling skulle vara betydande.

2. Vi tar bara emot patienter på remiss.

3. Samsjuklighet är snarare regel än undantag och utgör i sig ingen kontraindikation för att genomgå denna behandling. Om andra sjukdomstillstånd dominerar bilden är det bättre att dessa patienter sköts av de specialteam/-enheter som redan finns, till exempel affektiva mottagningen, ätstörningsmottagningen, mottagningen för behandling av tidig psykos, beroendevård, neuropsykiatrisk mottagning.

Någon form av diskussion över telefon eller möte är värdefullt eftersom det också möjliggör en diskussion runt patienten. Med fördel föregår denna diskussion en skriven remiss.

Vad behöver vi veta i remissen och vad behöver göras innan remittering?

Dessa uppgifter kan listas väldigt kort men uppgifterna behöver vi och våra erfarenheter säger oss att de ibland fattas i journalen trots ett stort sidantal.

1. Hur vi når pat? (adress, mobiltelefon… )
2. Aktuell öppenvårdskontakt med namn på behandlare och PAL i öppenvård
3. Diagnos alt. diagnosresonemang om det är oklart. Uppgifter om samsjuklighet
4. Sammanfattande anamnes på självdestruktivitet

Antal suicidförsök, senaste suicidförsöket

Typ av självdestruktivitet, impulsivitet

1. Eventuell utåtriktad aggressivitet. Kriminalitet
2. Ev pågående missbruk
3. Sammanfattande vårdhistoria (t ex slutenvårdstillfällen, psykoterapier, öppenvårdskontakter)
4. Sociala data: Ev. barn, gift/ogift/sambo/särbo/ensamstående.

Ekonomisk försörjning, boendesituation.

Externa myndighetskontakter (soc, AF, FK etc.)

Vi vill att pat innan remittering ska ha någon form av boende och någon form av ekonomisk trygghet (sjukpenning, socialbidrag, egen anställning, lön)

Vad gör vi med remissen och patienten?

Vi tar in patienter varefter det blir plats i de halvöppna grupperna. Behandlingstiden är 18 månader samt viss uppföljning. PAL-ansvaret för pat tas över till enheten under behandlingstiden. Utöver psykoterapi blir ofta medicinering aktuell.

Vi beslutar efter inkommen remiss om vi tror att pat kan vara aktuell för oss och i dagsläget har vi en väntelista upp till ca 12 månader innan vi kallar patienten för en initial utredning. Utredningen är omfattande och tar 5-7 besök i anspråk. Det kan, i få fall visa sig, att vi avböjer, eller att patienten säger nej till behandling.

Vi har en väntelista som helt bestäms av ankomstdatum för remissen.

Om vi avböjer patienten så sker det med någon form av motivering:

• 1. Vi tror inte att pat skulle vara hjälpt av behandlingsmodellen eller patienten vill inte delta.
• 2. Vi bedömer att patienten skulle vara bättre hjälpt av annan behandling i första hand.
• 3. Pat uppfyller inte kriterier för att ingå i behandlingen.

Utvärdering

Alla patienter som skrivs in programmet får genomgå en standardiserad intervju för bedömning av psykiatrisk diagnos, psykiatriska symptom och socialt och interpersonellt fungerande. Varje patient som ger sitt samtycke bedöms sedan med hjälp av självskattningsskalor under hela behandlingen. Information från självskattningsskalorna diskuteras regelbundet med patienten. Denna process gör att personalen och patienterna kan urskilja vilka aspekter av behandlingsprogrammet som är till särskilt stor hjälp, vilket gör det möjligt att skräddarsy programmet utifrån individuella behov.

Sedan verksamhetens start har vi tillsammans med överläkare Göran Rydén samlat data även för forskning. Dr Rydén håller i forskningsprojektet.

Peder Björling

Ledningsansvarig Överläkare MBT-teamet